Vad är GIS?

Geografiska informationssystem som metod ger möjligheter att analysera och visualisera geografiska problemställningar på ett nytt sätt. GIS blir ett allt vanligare forskningsverktyg inom många akademiska discipliner, från humaniora och samhällsvetenskap till naturvetenskap och teknik. GIS är också ett allt viktigare instrument inom kommunal förvaltning och samhällsplanering såväl som i näringslivet.

Byggstenarna i ett geografiskt informationssystem är två typer av data - digitala kartdata och attributdata. Den digitala kartdatabasen innehåller data för lägesbestämning av objekt samt information om de rumsliga sambanden mellan objekten. Attributdata eller statistiska data kopplas sedan till kartdatabasen vilket innebär att helt nya möjligheter öppnas för en effektiv informationshantering och nya former för analys av lägesbunden information.

Med GIS-teknik behandlas data och deras geografiska läge i ett sammanhang, vilket ökar förståelsen för vår omvärld. Samband, som inte tidigare varit kända kan upptäckas genom att data placeras på en karta och nya regionala mönster kan kartläggas. GIS-programvarorna innehåller också funktioner för avancerade sökningar där traditionella registerdata kopplas samman med kartbilder. Lantmäteriverket kopplar t.ex. samman fastighetsdataregistret med digitala kartor och gör det möjligt att se Sverige från ovan med hjälp av flygbilder. Här kan man t.o.m. zooma in och se sitt eget hus. Statistiska centralbyrån har i Sverige en viktig roll när det gäller att leverera statistik till geografiska informationssystem och SCB arbetar även med att erbjuda tjänster och andra produkter inom GIS-området. Länsstyrelserna i Sverige är också av betydelse i sammanhanget och det arbetas för närvarande med en GIS-web för internetbaserad datadistribution och fysisk planering.

Den historiska utvecklingen av Geografiska informationssystem och GIS-metoder har vuxit fram parallellt inom flera discipliner, såsom kartografi, fotogrammetri och fjärranalys (Burrough, 1987). Historiskt har också GIS haft en stark förankring i dessa mer tekniska discipliner. När Geografiska informationssystem under 80-talet introducerades i kommunal planering var det också oftast i de tekniska förvaltningarna som GIS först började användas. Speciellt intresse visade stadsingenjör- och stadsarkitektkontor med inriktning mot och tekniska försörjningssystem CAD och kartografi. Först under 90-talet, med framväxten av PC-baserade system, har GIS börjat användas i större utsträckning även av "mjuka" förvaltningar såsom t.ex. skol- och socialförvaltningar.

Humanistiska och samhällsvetenskapliga GIS-tillämpningar
Traditionellt har geografiska, geologiska och tekniska institutioner varit snabba med att ta till sig den nya GIS-tekniken, men utvecklingen har nu lett till att allt fler akademiska institutioner upptäcker att geografiska informationssystem är ett värdefullt instrument för forskning och utveckling. Exempel på detta är:

• Regional planering och stadsplanering.
• Riskanalys och studier av sårbarheten i samhället.
• Demografiska studier av befolkningsförändringar.
• Politisk geografi och statsvetenskaplig valforskning.
• Sociologiska studier om social och geografisk segregering.
• Historiska och arkeologiska studier av rumsliga mönster och utvecklingsförlopp.
• Studier av geografisk utbredning och spridning av språk och dialekter.
• Studier av resmönster och transportsystem.
• Nationalekonomiska analyser av regional ekonomisk utveckling.
• Företagsekonomiska studier i marknadsföring och lokalisering.
• Samhällsplanering och riskanalyser.

Detta är bara några exempel på den växande floran av GIS-tillämpningar inom samhällsvetenskap och humaniora. I takt med att programvarorna för att hantera geografisk information blir billigare och lättare att använda sprids geografiska informationssystem till allt fler akademiska institutioner.


Naturvetenskapliga och tekniska GIS-tillämpningar Användningsområdena för GIS inom naturvetenskap och teknik är också många. Några exempel på vanliga tillämplingar är:

• Fjärranalys med satellitbilder.
• Geologiska undersökningar.
• Studier av lokalklimat.
• Studier i biologi / zoologi. Kartering av utrotningshotade djur och växter.
• Undersökningar om jordbruk och skogsvård.
• System för underhåll av tekniska system (vägar, järnvägar, elsystem m.m.).
• Studier av naturkatastrofer och deras effekter.
• Marin ekologi. Växter och djur i havet.
• Militära tillämpningar av GIS.
• Miljövård, t.ex. kartering av luftföroreningar, erosionsrisker.

"Business Geographics" ("GIS in business")
Ett annat område, vid sidan av kommunal planering och naturvetenskapliga tillämpningar, där Geografiska informationssystem har introducerats under 90-talet är Business Geographics - ibland även kallat GIS in Business. I detta fall handlar det om att integrera GIS-tekniken i företagets befintliga informationssystem för att öka kvaliteten på utnyttjandet av databaserna. Som påpekats av David Grimshaw - en av förgrundsgestalterna inom området Business Geographics - ser vi en kraftigt ökande användning av GIS i affärslivet. Speciellt områden som marknadsföring och butikslokalisering gör kunskaper i och tillämpningar av GIS till en strategisk resurs för företaget (Grimshaw 1994). Exempel på tillämpningar är:

Marknadsanalys
Var finns företagets nuvarande kunder? Vad kännetecknar kunderna i olika geografiska områden? Finns det potentiella kunder som företaget ännu ej nått. Var finns dessa? I vilka lokaltidningar är det lämpligast att annonsera? I vilka områden bör direktreklam ge störst effekt? Hur långt har kunderna till butikerna? Vad betyder avståndet till butiken för kunden? Vilken marknadsandel har företaget i olika områden?

Lokalisering
Var är företagets nuvarande butiker lokaliserade? Var är företagets konkurrenter lokaliserade? Vilket geografiskt upptagningsområde kan man vänta sig runt en ny butik eller nytt kontor? Kan företaget ta marknadsandelar från konkurrenter genom etablering i samma område? Konkurrerar ett ny butik med en av företagets egna butiker i samma område? Var är det lämpligt att lägga en ny verksamhet? Säljdistrikt Hur ser företagets nuvarande indelning i säljdistrikt ut? Hur ser kundunderlag, kundprofiler och försäljning ut i respektive distrikt? Vilka distrikt behöver förstärkas med fler säljare? Kan företaget få en bättre säljorganisation genom en ny distriktsindelning?

Distribution och resor
Hur kan distributionen av varor effektiviseras? Hur påverkar transportsystemet verksamheten? Påverkar detta nya lokaliseringar? Kan tjänsteresorna i företaget förkortas via ruttplanering och ändrade resmönster?

Omvärldsanalys och regionalekonomisk analys av nya exportmarknader
Hur ser det ekonomiska mönstret ut i regionen? Finns det regionala politiska mönster området? Hur ser infrastrukturen ut? Vägar, järnvägar, telenät, mobiltelefontäckning? Hur fördelar sig befolkningen i olika områden i regionen? Var har mina konkurrenter sina kontor, butiker och verkstäder? I vilka delar av regionen säljs det mest av den typ av produkter som företaget exporterar?

 

Användningen av GIS i affärslivet ger företagsledningen möjligheter att upptäcka tidigare okända rumsliga mönster genom att koppla ihop företagets databaser, offentlig statistik samt kartdatabaser. De information som på detta vis kan tas fram har av Grimshaw (1993) delats in i tre huvudgrupper - operationell information, taktisk information och strategisk information. Denna information bearbetas i olika GIS-applikationer:

Operationella applikationer använder GIS-tekniker för drift, övervakning och underhåll. Det kan t.ex. röra sig om att övervaka företagets inköp, transporter och leveranser till butiker.

Taktiska applikationer utformas för att ge information för beslutsfattare på mellannivå. Beslut på denna nivå kräver att information från ett flertal källor kombineras, t.ex. rumsliga data för uppskattning av marknadspotential och information om konkurrenter vid lokalisering av en ny butik eller ett nytt kontor. Ett annat exempel på användande av en taktisk applikation är vid planering av kampanjer med annonser och direktreklam.

Strategiska applikationer bör, enligt Grimshaw, rikta sig till beslutsfattare på högre nivå i företaget. Beslut angående investeringar, introduktion av nya produkter samt större nyetableringar på nya marknader och i nya regioner hör till dessa.

En faktor, som vid sidan av möjligheterna att på ett bättre sätt utnyttja företagets databaser, bidragit till att användandet av GIS i affärslivet har ökat är att produktionen av kartdatabaser och statistik för näringslivet har ökat under 90-talets senare år. I Sverige har Statistiska Centralbyrån (SCB) t.ex. börjat sälja geografiska databaser med marknadsprofiler, dvs befolkningsuppgifter, inkomstuppgifter och övriga socioekonomiska data kopplade till bl.a. kartor med postnummerområden. Just postnummer betraktas av många som en bra geografisk enhet för företagens möjligheter att utnyttja den nya tekniken (Raper, Rhind och Shepherd, 1992). En viktig orsak till detta är givetvis att företagens kundregister innehåller ett fält med post-nummret (och därmed kundens geografiska koordinater). En kritisk betraktare av SCB:s prissättning på databaser måste dock invända att prisnivån fortfarande är för hög för många mindre företag - något som i viss mån hämmar utvecklingen av GIS i affärslivet.

Under alla omständigheter visar en genomgång av litteraturen och en presentation av användningsområden för GIS i näringslivet att "Business Geographics" är en snabbt växande marknad med många användningsområden. Ett annat faktum, som stöder detta påstående, är att antalet universitet som introducerar "Business Geographics" i sin ekonomutbildning ökar runt om i världen. Detta har varit huvudmotiveringen bakom introduktionen av Geografiska informationssystem vid Handelshögskolan i Göteborg.
 

LÄNKAR